lördag 25 februari 2012

FEST PÅ VASAMUSEÉT

Jobbade med ett bröllop idag och ska fortsätta så imorron. En fransk brudgum och en svensk brud. Ett superkul och exklusivt event, precis i min smak. Budgeten ligger på.... 


...ja, kanske femton årslöner för mig :) Helt sinnessjukt. Idag va det champagnemingel på Vasamuseét som hade hyrts hela kvällen exklusivt (!!) åt sällskapet. Imorron blir det vigsel på Djurgården/Skansen och därefter party på Grand Hotel. Jag är i mitt esse, når kulmen av trivsel när jag får stå till tjänst i sånahär tillställningar! Tänk att få vara värdinna på Grand Hotel, tänk tänk!! Vilken dröm, men det lär va omöjligt att få något över receptionen där...?

Förstår inte vad som är så intressant för mig med service - och intresset att ge service?
Minns att min mamma lånade en bok från biblioteket när jag va liten, typ 10 år. Boken hette något med "Vett och etikett" och hon ville att jag skulle läsa ett kapitel per dag. Jag tyckte boken va så sjukt tråkig men minns att mamma typ blev arg och tvingade mig läsa bokfan... :)  Minns att jag läste om hur man skulle duka för en middag, hur man skulle äta med bestick för olika rätter - fisk, förrätt, soppa, efterrätt osv. Jag minns att jag tyckte boken va så konstig, onödig och dum. Vad spelade det för roll vilka bestick man använde när man åt, så länge man åt? Är det kanske detta som "sitter i"?

Naturligtvis förväntar jag mig samma behandling på tillställningar/restauranger m.m. Jag kan irritera ihjäl mig på människor som inte kan leverera. Kanske en arbetsskada, men jag kan bli riktigt snäsig om någon inte är tillräckligt duktig på det de gör. Som min och Basses bröllopsfotograf... Hon va helt sjukt värdelös, mitt i vigseln sa jag till henne att hon hade två val; antingen kunde hon lämna rummet eller göra precis som jag sa, samtidigt som Basse va så nervös att han typ bajjade ner sig. Han väste till mig att "damen vet nog sitt jobb bättre än dig, så låt henne fota". Hade jag inte älskat honom så mycket och om det inte vart för att han va så upp i varv hade jag skickat ut henne. Ni som läser bloggen vet ju att inga foton kommit upp från bröllopet. De kommer aldrig någonsin komma upp, till och med Basse dog lite när han såg korten... 








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar