Vet inte riktigt hur man ska känna!? Såklart är jag glad, men alltså ska man skrika och hoppa och va helt hysterisk?! Jag ser det mer som en självklar grej att man gifter sig och tar ett gemensamt efternamn när man är helt säkra på sin relation. Det är väldigt praktiskt, för dels faller de flesta försäkringar så att maken/makan blir förmånstagare, dels så är det smidigt då man ska ha barn. Reser man mycket blir det aldrig problem i tullar när barnet bär samma efternamn som både mamma och pappa...
Hur som helst är jag så lycklig med min man! Tänk att det verkligen blev vi, då vi träffades i Budapest och arbetade med "Ringoling" :) Jag är så stolt och glad över vårt förhållande, vi båda är så stolta att nu få samma efternamn!
Kolla nu noga gott folk, sånahär bilder lägger jag aldrig upp annars. To private! ;)
Självklart är vår bäbis medsmugglad när mamma och pappa gifter sig :)
Romantiskt värre inne på Skattemyndigheten...
Bröllopsmiddagen hölls på exklusiva Ritz... Eller ett jäkligt skönt thaihak ;)
Satt på ett fik och pluggade några timmar:
Ska använda de lite då och då, jag har ett ganska milt synfel. Kan va snyggt till kostym på jobb tänkte jag. Dessutom är det avdragsgillt ;) Dessa jag beställde kom från "Sand", stilrena och enkla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar