Jag och "min jägare" satt ihopklämda i ett jakttorn två timmar. Basse gick med en jägare och jag med en annan. Som kommunikation hade jägarna komradios inbyggda i hörselkåporna. Väl uppe i tornet satt jag med kikaren medan jägaren bara behövde se en liten prick långt bort på fältet för att kunna bestämma vad det va för djur. Helt galet hur duktig han va! Han visade mig spår av olika djur och pratade kort om varje djur vi såg. Självklart viskade vi hela tiden :) Jag lärde mig massor och det va spännande att kunna spana på alla vilda djur utan att de visste om oss. Vi såg rådjur, vildsvin, harar och sorkar. Vildsvinet susade förbi som hastigast så det blev ingen action....
Det är en skön känsla att vara ute på "vakt-jakt". Det är ett lugn av att befinna sig i naturen och det är inte ofta man koncentrerar sig på "här och nu" som man gör när man vaktar. Inget förutom att titta, lyssna och höra betyder något. Samtidigt är det en adrenalin rush, när man plötsligt hör en gren knäckas från skogen och man spänner varenda muskel i kroppen...
Ursäkta, men jag måste ändå få säga detta:
Dethär är gaaanska manligt :)
Tornet vi satt i:
Här vakade vi:
Mörkklädd, luva och insmord i massor av myggmedel:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar