onsdag 1 augusti 2012

VI HAR VART PÅ JAKT

Nu kommer ni tro att jag blivit heltokig; men jag va på jakt igår och ska iväg inatt igen. Jag och Basse va ute i skogen med en jägare, betalade för upplevelsen. Tyvärr fick vi ingen gris denna gången. Därefter tittade vi i slakteriet och fick en genomgång "från skottet i bössan till mat på bordet". Det va otroligt intressant och jag tycker alla som äter kött borde se! Detta är ju det mest ekologiska man kan tänka sig och skulle allt kött i affärerna skaffas genom jakt på detta sättet skulle kilopriserna ligga på flera tusen. Man får sig en rejäl tankeställare på hur djuren egentligen behandlas när man kan köpa köttfärs för 49.90:- kilot.... :( 

Jag ser mig själv som en absolut djurrättskämpe, men tyckte det va vansinnigt spännande på jakt och vill gärna själv lära mig. Kontroversiellt? Hade jag haft mer tid i Falkenberg hade jag gärna stannat och tagit jägarexamen. Jägaren vi träffade sa att han gärna skulle låta mig ut och jaga med honom. Tror det får bli en jägarexamen för mig i höst, tänk er att jaga sin egen söndagsstek! Tänk vilken djurhållning vi skulle ha om människor förstod värdet i livet (köttet) de äter varje dag, inte bara tog det för givet.Tror dessutom de flesta skulle bli vegetarianer om de fick se hur djuren behandlas i masslakt. Jag har nosat på ämnet ett fåtal gånger men tvingas alltid ge upp, jag klarar inte av att se såntdär... Sjukt att jag fortfarande äter kött från vanliga butiker.

Ikväll ska vi ut och jaga igen, eller ja, skyddsjakt. Det är vildsvinen som ger sig ut på fälten. Jägaren jag är med, är väldigt mån om jaktetik och älskar verkligen djur & natur. Lite kul, för min pappa är otroligt engagerad i Naturskyddsföreningen och brinner för djur & natur - lika mycket som jägaren. Men de är i helt olika ändar :)

Vi befann oss på otroligt vackra Hjulebergs ägor. Ägaren till slottet va bortrest så jag skämdes inte när jag storögd gick runt och beundrade slottet :) Tydligen är ägaren väldigt jaktintresserad själv, han måste ju leva sitt drömliv...

Här satt vi knäpptysta tre timmar. Haha, första gången jag kollade på klockan hade det gått en timma. Det va otroligt terapeutiskt och rogivande att spana :)

Dungen vi spanade mot:

Basse försökte se :)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar