Wallmans ikväll

Vilken överraskning. Min gamla granne Sara från Falkenberg va inte bara en i ensamblen, utan även vår servitris på Wallmans. Kändes lite surreal... Hon är en liten, liten pusselbit till en ofattbar flashback för en långt förlegad tid. Tänker på då och nu.
Nu är klockan efter midnatt. Hör kärleken förkyldsnarka från sovrummet, själv ligger jag i soffan och känner värmen från Tessie. Tittar på lägenheten som vi så fint inrett. Påminner mig själv om att varje dag är början på resten av mitt, vårt liv. Mår bättre, mår riktigt bra :) Då är ingenting nu.

"The stupid neither forgive or forget, the naive forgive and forget, the wise forgive but do not forget"